Lagreformen som gäller konsumentkrediter bereds som bäst, men förslagen om att begränsa marknadsföringen räcker för närvarande inte till för att bekämpa de växande skuldproblemen. Konkurrens- och konsumentverket (KKV) lämnade in en avvikande åsikt till betänkandet av den arbetsgrupp som berett lagändringen. KKV understöder bland annat ett förbud mot imagemarknadsföring och direktmarknadsföring av krediter.
Justitieministeriet tillsatte sommaren 2021 en arbetsgrupp för att bereda en ändring av lagstiftningen om konsumentkrediter. Målet är bland annat att minska de problem som konsumentkrediter orsakar samt styra prissättningen och marknadsföringen i en samhälleligt mer hållbar riktning.
Arbetsgruppen föreslår bland annat att räntetaket sänks från nuvarande 20 procent till 15 procent. Samtidigt skulle räntetaket bindas till den referensränta som avses i räntelagen, men räntan får dock inte överstiga 20 procent. Marknadsföringen skulle begränsas främst genom skyldigheten att varna för riskerna med krediter samt genom preciseringar av god kreditgivningssed.
Varningsskyldigheten löser inte problemen
KKV anser att de föreslagna åtgärderna inte i tillräcklig utsträckning motverkar skadliga marknadsföringsmetoder. Enligt internationella undersökningar kan varningar som används för kreditreklam i viss mån minska konsumenternas intresse för att ta kredit, men de verkar inte ha en effekt på alla konsumenter. Om reklamen innehåller element som ökar attraktionen kan den hämma varningens förebyggande effekt.
KKV understöder preciseringarna av god kreditgivningssed, men konstaterar att de i princip inte skärper marknadsföringen av krediter. KKV är bekymrat över att den ansvarslösa imagemarknadsföringen av krediter övergår till sådana förfaranden som inte uttryckligen räknas upp i bestämmelsen.
KKV understöder förbudet mot imagemarknadsförning
KKV understöder den modell som presenterades i arbetsgruppen och som skulle innehålla bestämmelser om maximal information som ska ges i reklam för krediter. I den här modellen skulle imagemarknadsföring inte tillåtas, men krediter skulle fortfarande få marknadsföras med faktauppgifter. Då kunde man avstå från den föreslagna varningsskyldigheten.
Enligt KKV:s utredning ger reklamen för konsumentkrediter i stället för att ange fakta, upphov till starka föreställningar som syftar till att påverka konsumenterna. Även små visuella element, såsom enbart en bild, ökar bevisligen konsumenternas intresse för den marknadsförda krediten. Konsumentkrediter är komplicerade produkter och innehåller alltid en skuldsättningsrisk – därför borde de endast marknadsföras utifrån fakta.
"Skuldsättningen är ett enormt problem som nu måste bekämpas på allvar. Vi är oroade över att den skadliga imagemarknadsföringen av krediter ökar ytterligare om inte reklamen begränsas strängare i lagreformen."
Lösningar måste sökas för påträngande marknadsföring
När marknadsföringen skärps är det viktigt att i tillräcklig utsträckning beakta de nuvarande marknadsföringsmetoderna, såsom direktmarknadsföring och riktad marknadsföring.
"Enligt vår utredning får konsumenter som lider av skuldproblem rikligt med direktmarknadsföring både som textmeddelanden och som e-post. De upplever detta som aggressivt, ångestfyllt, osakligt och svårt att förhindra."
KKV understöder förbudet mot direktmarknadsföring av krediter. Genom förbudet kunde man dock inte på ett övergripande sätt ingripa i marknadsföring i en digital miljö. Därför efterlyser KKV också fortsatt beredning där man utreder möjligheten att förbjuda marknadsföring av konsumentkrediter som upplevs som påträngande.
Läs också:
Arbetsgrupp föreslår skärpta bestämmelser om konsumentkrediter (Justitieministeriets pressmeddelande 11.3.2022)