Enligt Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) avgörande 29.8.2017 handlade Kunnan Taitoa Oy, som tillhandahåller ekonomi- och personalförvaltningstjänster, inte i enlighet med upphandlingslagen vid upphandlingen av datakommunikationstjänster. Upphandlingsenheten hade ansett att en brist på konkurrens på grund av ett tekniskt skäl är en grund för direktupphandling av datakommunikationstjänster. Den valda avtalspartnern var emellertid inte den enda tjänsteproducenten som på det sätt som avses i upphandlingslagen tekniskt kan utföra den upphandlade datakommunikationstjänsten.
Kunnan Taitoa Oy/Hankinta Taitoa publicerade 15.6.2017 en direktupphandlingsannons gällande upphandlingen av datakommunikationstjänster för kommunerna och samkommunen i södra Kymmenedalen i HILMA, den elektroniska annonskanalen för offentliga upphandlingar. Elisa Abp hade valts till avtalspartner och 2,6 miljoner euro hade uppgetts som upphandlingens totala värde. Enligt direktupphandlingsannonsen var motiveringen till direktupphandlingen en i 40 § 2 mom. 2 punkten i upphandlingslagen avsett tekniskt skäl.
Enligt den redogörelse som Kunnan Taitoa Oy lämnat till KKV äger Elisa Abp fiberkabelnätet och största delen av kopparkabelnätet inom området. Övriga aktörer i branschen har inte investerat i datakommunikationsnäten inom området så att de skulle kunna producera tjänsten med sina egna nät. Enligt Kunnan Taitoa Oy skulle prisnivån på övriga aktörers anbud vara så hög att man bara skulle få ett verkligt anbud som om en anbudstävling ordnades.
Elisa Abp är emellertid inte den enda tjänsteproducenten som på det sätt som avses i upphandlingslagen tekniskt kan utföra den upphandlade tjänsten. Den upphandlande enhetens antagande om de övriga anbudens höga prisnivå är inte en grund för direktupphandling enligt upphandlingslagen, och därför borde Kunnan Taitoa Oy ha konkurrensutsatt upphandlingen av datakommunikationstjänster.
I sitt avgörande konstaterade KKV att Kunnan Taitoa Oy inte har iakttagit upphandlingslagen i upphandlingen av datakommunikationstjänster och ansåg det vara nödvändigt att uppmärksamma den upphandlande enheten på förutsättningarna att använda direktupphandling och på motiveringsskyldigheten. KKV har gjort en helhetsbedömning av ärendet och även tagit hänsyn till att en frivillig annons om direktupphandling har publicerats om den aktuella direktupphandlingen, och övriga eventuella tjänsteproducenter inte har använt sin besvärsrätt.
KKV påminner att direktupphandling är ett undantag till konkurrensutsättningsskyldigheten och att situationer som berättigar till direktupphandling anges på ett uttömmande sätt i upphandlingslagen. Direktupphandling ska baseras på grunder som uttryckligen anges i upphandlingslagen.
Mer information: specialforskare Anni Vanonen, telefon 029 505 3875, e-post fornamn.efternamn@kkv.fi.
I 139 § i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) har Konkurrens- och konsumentverket getts i uppdrag att övervaka att lagstiftningen om offentlig upphandling iakttas. KKV kan med anledning av en lagstridighet verket lagt märke till ge en upphandlande enhet en anmärkning eller annan administrativ styrning som avses i 53 c § i förvaltningslagen (434/2003). Vid olaglig direktupphandling kan KKV med stöd av 140 § i upphandlingslagen förbjuda att ett upphandlingsbeslut verkställs. Vid direktupphandlingar som överstiger EU-tröskelvärden kan KKV även göra en framställning till marknadsdomstolen om bestämmande av påföljder, såsom påföljdsavgift, förkortning av kontraktsperioden eller upphävande av upphandlingsbeslutet. Det samma gäller i bilaga E i upphandlingslagen avsedda tjänsteupphandlingar eller koncessioner som överstiger nationella tröskelvärden och som genomförts som direktupphandling utan en grund som anges i lagen. En framställning till marknadsdomstolen kan dock inte göras, om upphandlingsenheten har gjort en i 131 § i upphandlingslagen avsedd annonsering om direktupphandling.
KKV:s övervakningsbehörighet gäller upphandlingsförfaranden som inletts efter att upphandlingslagen trätt i kraft, dvs. efter 1.1.2017.