Baserat på Konkurrens‑ och konsumentverkets (KKV) utredningar skulle minskningen av skador orsakade av penningspel främjas om Veikkaus intäkter överfördes till statsbudgeten. Penningspelssystemet har hittills inte styrt Veikkaus mot att förebygga skador i tillräcklig mängd. Den senaste tiden har Veikkaus däremot tagit goda steg mot att öka ansvarsfullheten.
Den 17.2.2021 publicerade KKV sista delen i sin omfattande penningspelsutredning samt en slutrapport. Rapporterna är en del av KKV:s omfattande projekt där det finländska penningspelandet granskats som en del av nationalekonomin med en jämförelse av dess för- och nackdelar. Enligt de nu publicerade utredningarna förutsätter ett monopolbaserat penningspelssystem att penningspelsrelaterade skador borde ha förebyggts och minskats mer målinriktat än vad som varit fallet.
Förnyelsen av det finländska penningspelssystemet är dock på rätt väg och lagstiftningsreformerna under beredning verkar gå åt rätt håll. Utrymme för förbättring finns trots allt ändå kvar.
Enligt KKV:s uppfattning borde Veikkaus intäkter överföras till statsbudgeten. Det skulle stödja styrsystemets mål, vilket innefattar en avvägning av fördelar och nackdelar för hela nationalekonomin. Då skulle finansieringen för förmånstagarna, såsom flera organisationer, inte bero på hur mycket finländare förlorar i penningspel. Samtidigt skulle förändringen kunna medföra förutsebarhet och stabilitet i förmånstagarnas finansiering.
– Om man aktivt försöker minska spelrelaterade skador kan Veikkaus förmånstagare inte förutspå sin finansiering eftersom minskningen av spelrelaterade skador troligen skulle påverka storleken på Veikkaus intäkter som delas ut till förmånstagarna. Om penningspelsmonopolet å andra sidan inte aktivt försöker minska problemen uppfyller monopolet inte syftet med lagen och inte heller grunden för berättigande. Denna konflikt har försvårat samhällsdiskussionen om Veikkaus ansvarsfullhet, förklarar Mika Maliranta, forskningsprofessor vid KKV.
Det andra förslaget i KKV:s utredning är att överföra huvudansvaret för ägarstyrningen av Veikkaus Ab från statsrådets kansli till social- och hälsovårdsministeriet (SHM). SHM ansvarar redan för uppföljningen, undersökningen och utvärderingen av penningspelsrelaterade skador samt utveckling av förebyggande och behandling. Det skulle därmed ha de bästa förutsättningarna att styra bolagets verksamhet i en riktning där penningspelandet orsakar mindre skada för individen och samhället. Lösningsförslaget skulle vara i enlighet med statens principer för ägarstyrning och överensstämma med alkoholpolicyn där SHM också ansvarar för ägarstyrningen av Alko Ab.
För att utveckla penningspelssystemet behövs kontinuerlig avvägning av för- och nackdelar
Penningspelsmonopolet är villkorligt tillåtet inom EU bland annat på basis av att man med hjälp av det effektivt kan förebygga och minska penningspelsrelaterade skador. Finland har världens mest omfattande penningspelsmonopol, men samtidigt det fjärde största spelbidraget per invånare. Med spelbidrag avses spelarnas nettoförlust till Veikkaus. År 2019 utgjorde bolagets spelbidrag 1,7 miljarder euro.
– I Finland spelas det mycket. Såväl spelbidraget som problemen är koncentrerade till få spelare. En betydande del av dem har dessutom troligen relativt små inkomster. Det är klart att monopolstrukturen inte klarar av att ensam lösa problemen med penningspelande utan det krävs åtgärder som möjliggörs av monopolet såsom restriktioner av spelutbudet samt verktyg för kontrollerande av spelandet, säger Lasse Pöyry, ekonom vid KKV:s enhet för forskning och analys.
KKV har i sina tidigare publicerade utredningar om penningsspelssystemet rekommenderat åtgärder för att minska de penningspelsrelaterade skadorna. Dessa åtgärder har inkluderat tilläggning av ansvarsverktyg, såsom identifiering vid penningspelsautomater, och förnyelse av marknadsföringen gällande penningspel. Åtgärder som verket föreslagit har beaktats på ett berömvärt sätt i förnyelsen av lotterilagstiftningen. Detta är dock inte i sig tillräckligt, utan också åtgärdernas effektivitet måste utvärderas.
Därför föreslår KKV att det penningspelspolitiska styrsystemet byggs upp som ett cykliskt system, varvid effekterna av de utvalda åtgärderna följs upp och de effektivaste metoderna söks genom aktivt experimenterande. I detta sammanhang vore det viktigt att forskningssamfundet fick tillgång till Veikkaus omfattande speldata med beaktande av dataskydd, så att utvecklingen av för- och nackdelar kan utvärderas och åtgärderna justeras vid behov.
– Cyklisk planering behövs eftersom kombinationerna av för- och nackdelarna som följer av penningspel förändras på grund av den tekniska utvecklingen och globaliseringen. Dessutom förändras samhällsviljan gällande hur mycket penningspelsrelaterade skador man är villig att stå ut med. Monopolsystemet och speciellt en bredare forskningsanvändning av speldata möjliggör åtgärder för att minska penningspelsrelaterade skador och utvärdera deras framgång. Dessutom vore det viktigt att överföra Veikkaus intäkter till statsbudgeten så att strävan efter penningspelsintäkter inte skulle störa minskningen av skador, understryker Pöyry.
- Pöyry, Lasse ja Maliranta, Mika. ”Det penningspelspolitiska styrsystemets nuläge och förändring – uppställning av mål för genomförande och uppföljning”. Konkurrens‑ och konsumentverkets utredningar 3/2021. (på finska)
- Maliranta, Mika: ”Synvinklar på det finländska penningspelandet KKV:s penningspelsutredningar 2019–2021”. Konkurrens‑ och konsumentverkets utredningar 4/2021. (på finska)
Läs mer:
- KKV:s utredning: Tillsynen av Veikkaus måste förnyas (KKV:s meddelande 24.10.2019)
- KKV:s utredning: Regleringen av Veikkaus marknadsföring måste förnyas (KKV:s meddelande 8.11.2019)
- KKV:s rapport: Åtgärderna för att förebygga skador orsakade av penningspel är bristfälliga – nya ansvarighetsverktyg behövs (KKV:s meddelande 19.12.2019)
Presentationer i presskonferenssen 17.2.2021:
- Mika Maliranta: Synvinklar på det finländska penningspelandet (PDF på finska)
- Lasse Pöyry: Det penningspelspolitiska styrsystemet (PDF på finska)
Mer information:
Forskningsprofessor Mika Maliranta, tfn 050 369 8054
Ekonom Lasse Pöyry, tfn 029 505 3374
fornamn.efternamn@kkv.fi