KKV har utrett hur konkurrensen utövas samt konkurrensens effekter på offentliga social- och hälsovårdstjänster. Enligt utredningen kan kontrollen av kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster, liksom tjänsternas kvalitet och effektivitet, förbättras genom att man tillämpar konkurrensmetoder på styrningen av tjänsterna. Konkurrensen kan också sporra tjänsteproducenter att skapa nya, innovativa tjänster som svarar mot medborgarnas olika behov och främjar deras välmående.
KKV har utvärderat hur konkurrensen utövas samt konkurrensens effekter på offentliga social- och hälsovårdstjänster, i synnerhet med tanke på medborgarnas val. När det gäller enkla tjänster, såsom tandvård och boendetjänster, kan man genom att tillgodose medborgarnas valfrihet göra utbudet av tjänster mer mångsidigt och utveckla tjänsternas kvalitet. Ifråga om mer komplicerade tjänster, såsom hjärtoperationer och omsorgstjänster för äldre, behöver medborgarna mångsidig information, stöd och en yrkesmänniskas synpunkter för att kunna göra sina val.
För att medborgarna ska uppnå fördelarna med valfrihet krävs också motivation, aktivitet och en beredskap att göra korrekta val för det egna välmåendet. KKV föreslår därför att det inrättas en klientcentral för social- och hälsovårdstjänster, en ”vakt”, som ska säkerställa att medborgarnas perspektiv beaktas och att de får information när de ska göra sina val.
Med tanke på tillämpningen av valfrihet är det viktigt att sporra medborgarna att förbättra sin handlingsförmåga och situation i samarbete med offentliga aktörer – det ger medborgaren möjlighet att skapa och genomföra den servicehelhet som bäst passar honom eller henne. För ett sådant utvecklingsarbete vore individuell budgetering ett lämpligt redskap, och i samband med social- och hälsovårdsreformen borde man skapa förutsättningar för detta.
Styrning säkerställer konkurrensens fördelar och avvärjer riskerna
Inom offentliga social- och hälsovårdstjänster kan det förekomma konkurrens på två plan: i de offentliga upphandlingar som anordnare av offentliga tjänster verkställer och i medborgarnas val av tjänster. I alla tjänster där det inte är fråga om utövning av offentlig makt kan konkurrens tillämpas antingen på upphandlingsmarknaden eller på konsumtionsmarknaden.
För att åstadkomma positiva effekter av konkurrensen är det viktigt att förhindra en koncentration av den framtida marknaden för social- och hälsovårdstjänster och att samtidigt upprätthålla adekvata möjligheter för små och medelstora företag att ta sig in på denna marknad och vara framgångsrik där. Denna fråga kan man ta tag i genom ett ändamålsenligt styr- och regleringssystem. Sammantaget kan detta erbjuda goda förutsättningar att avvärja riskerna med konkurrens och säkerställa att effektivitets- och kvalitetsmålen för konkurrensen uppfylls.
Genom lagstiftning kommer riktlinjer och principer för social- och hälsovårdsreformen att fastställas – inklusive mängden offentlig finansiering och vilka tjänster denna ska täcka – liksom uppgifter och spelrum för anordnare av offentliga tjänster när tjänsterna anordnas samt styr- och övervakningssystem för den marknad som uppstår genom reformen. Som stöd för social- och hälsovårdsreformen behövs – utöver allmänna konkurrensregler – branschspecifika konkurrensregler och konsumentskyddsrättsliga regler. En fruktbar tillämpning av konkurrensen förutsätter också övervakning av offentliga upphandlingar och en kvalitets- och auktoriseringsövervakning som behandlar alla aktörer lika.
Den nya modellen för hur offentliga social- och hälsovårdstjänster ska ordnas kräver ständigt lärande och ständig förnyelse. Alla aktörer – de som ordnar tjänsterna, tjänsteproducenterna, medborgarna och de övervakande myndigheterna – måste lära sig nya tillvägagångssätt. Dessa ska skapas medvetet, liksom även incitament för att de ska uppstå.
Kilpailun mahdollisuudet ja edellytykset sote-palveluissa, KKV:s utredning 5/16 (på finska)
Mer information: forskningsdirektör Martti Virtanen, tfn 029 505 3338, specialforskare Helena Tuorila, tfn 029 505 3653