Informationssamhällsbalken, som inkluderar centrala bestämmelser om digital kommunikation och utbudet av informationssamhällets tjänster, trädde i huvudsak i kraft i början av 2015. Ändringarna i konsumentskyddet träder dock i kraft den 1 juli 2015. Bland de viktigaste av dessa är bestämmelsen om teleföretagets och säljarens eller tjänsteleverantörens solidariska ansvar.
Syftet med informationssamhällsbalken är att säkerställa att medborgarna i hela landet till rimliga villkor har tillgång till säkra, lättanvända och rimligt prissatta kommunikationstjänster. Konsumentens ställning förbättras i informationssamhällsbalken till exempel genom regleringen av teleföretagens solidariska ansvar. Den nya regleringen klargör även konsumentens roll särskilt vid fel i tjänster.
Operatörerna får ett ansvar som påminner om kreditbolagens
En central bestämmelse som förbättrar konsumentens ställning gäller teleföretagets och säljarens eller tjänsteleverantörens solidariska ansvar. Eftersom mobiltelefonen har utvecklats till ett kreditkortsliknande betalningsmedel för varor och tjänster får inte konsumentens ställning variera beroende på betalningsmetod. Genom ansvarsregleringen främjas också konsumenternas förtroende för mobilbetalningar.
Den nya regleringen kommer att gälla när konsumenten betalar för varor och tjänster med en mobiltelefon, och avgiften debiteras i samband med telefonräkningen. Om det finns ett fel i ett betalt köp eller en betald beställning, kan konsumenten avstå från att betala eller kräva gottgörelse utöver av säljaren och tjänsteleverantören dessutom också av operatören.
Konsumentens rättigheter vid fel
För konsumenterna är det viktigt att de vet vilka rättigheter de har vid i fel i kommunikationstjänster. I informationssamhällsbalken har man också försökt tydliggöra vilka medel abonnenten har tillgång till efter att ha drabbats av ett fel i en telefon- eller bredbandstjänst.
Det är ett fel i en kommunikationstjänst om dess kvalitet eller leveranssätt inte motsvarar det avtalade eller tjänsten inte motsvarar det som har utlovats i marknadsföringen. Typiska fel är bland annat avbrott i tjänsten eller en lägre hastighet än utlovat. Tillfälliga och kortvariga avbrott är inte fel, utan avbrottet ska vara sammanhängande eller upprepat. Som fel betraktas inte det att ett teleföretag avbryter tillhandahållandet av kommunikationstjänsten eller begränsar dess användning för upp till högst 24 timmar per månad, när åtgärden är nödvändig för bygg- och underhållsarbeten, och teleföretaget underrättar om avbrottet i förväg.
Konsumenten har vid ett felläge alltid rätt till en prissänkning som minst motsvarar felet. Om felet beror på ett avbrott i användningen, har konsumenten rätt till standardgottgörelse. Om avbrottet emellertid beror på ett oöverstigligt hinder, har konsumenten inte rätt till standardgottgörelse, men hen kan kräva prisnedsättning. Om leveransen däremot försenas, har konsumenten rätt till standardersättning. Standardersättningen och standardgottgörelsen är minst 20 euro för varje påbörjad avbrottsvecka, dock högst 160 euro.
Tydliga och begripliga avtalsvillkor
De nya bestämmelserna i informationssamhällsbalken förutsätter att avtalsvillkoren för kommunikationstjänster ska upprättas på ett klart och begripligt språk. För att säkerställa tydligheten och begripligheten kan det dessutom vara nödvändigt att ge konsumenterna ytterligare information om vad till exempel ett avtalsvillkor innebär.
Enligt de nya reglerna har konsumenten alltid rätt att utan avgift ställa in en användningsgräns för abonnemanget. Användningsgränsen är ett sätt för konsumenten att skydda sig mot risker och för stora fakturor. Andra medel är bl.a. spärrtjänster eller kommersiell saldogräns som erbjuds av operatörer.
Läs mer:
Informationssamhällsbalken och konsumentskyddet (Kommunikationsministeriet’s Faktablad)
Kuluttaja-asiamiehen uutiskirje 3/2015 (Viestintäpalvelut -teemanumero)
Konsumentombudsmannen och FiCom förhandlar om allmänna avtalsvillkor för teleföretag (KKV:s meddelande 28.5.2015)