Aku Ankka marknadsförde artisten Sannis konsertbiljetter på ett sätt som strider mot konsumentskyddslagen. Printreklamen i tidningen gick inte att identifiera som reklam, och AR-tävlingen hade en direkt köpuppmaning riktad till barn. Konsumentombudsmannen gav en anmärkning till serietidningen Aku Ankkas utgivare Sanoma Media Finland som åtog sig att agera i överensstämmelse med konsumentombudsmannens ståndpunkt.
I en serie i Aku Ankka var en tecknad figur vid namn Sinna ute på äventyr. Dessutom innehöll tidningen en artikel om sångaren Sanni. Under artikeln fanns det en tävlingsannons, där läsaren uppmanades att använda en AR-applikation för att hitta en virtuell Sanni i tidningen och vinna biljetter till hennes konsert. Visuellt skiljde sig annonsen inte mycket från artikeln intill, även om redaktionellt innehåll och marknadsföringsmaterial ska hållas isär speciellt när det gäller publikationer riktade till barn.
Eftersom både tävlingen och spelningen saknade åldersgräns och Aku Ankka till sin stilart, sitt tema och sitt innehåll intresserar barn, ska båda annonserna anses vara riktade till barn.
– I marknadsföringen idag använder man sig alltmer av nya former, till exempel förstärkt verklighet. Även dessa nya reklamformer omfattas av principerna om konsumentskydd, betonar konsumentombudsmannen Katri Väänänen.
Printreklamen var inte en tydlig reklam: marknadsföring mot barn kräver särskild noggrannhet
Marknadsföring som är riktad till minderåriga bedöms strängare än annan marknadsföring, eftersom barn på grund av sin ålder är särskilt utsatta för påverkan. Ju yngre läsare, desto svårare är det förmodligen för dem att identifiera reklam.
Även om tävlingsannonsen i Aku Ankka hade markerats som reklam och kommersiellt samarbete kunde barn inte tydligt identifiera den som reklam. Artikeln och reklamen liknande varandra till utseendet och hade placerats bredvid varandra. Man hade använt samma typsnitt och färger i reklamens rubrik och brödtext som i artikeln, vilket gjorde reklamen svårare att identifiera. Dessutom passade illustrationernas serieliknande visuella element till stilen i Aku Ankka och var ägnade att fascinera framför allt minderåriga.
Något som också kan ha gjort det svårare att identifiera reklamen är att Sanni-serien började på samma uppslag och det stod i reklamen att historien inte bara skulle stanna i tidningen. Särskilt hos barn kan detta ha skapat en uppfattning om att den annonserade tävlingen även ger mer innehåll till själva serien. Tävlingar och lekar av typen sök och hitta är en del av barns upplevelsevärld och kan därför väcka deras intresse.
”Klicka där och hämta biljetter” – i tävlingen uppmanades barn att köpa konsertbiljetter
Tävlingen i tidningen hade genomförts med hjälp av förstärkt verklighet. Läsaren skulle ladda ned en AR-applikation i sin telefon och skanna in rutor i serien om Sanni med appen, varvid videomaterial om Sanni dök upp ovanför rutorna. I videorna hade man använt flera serieliknande visuella element och ljudeffekter.
I slutet av historien dök det upp ett lyckohjul där man kunde vinna biljetter till Sannis spelning. Om läsaren inte hade turen med sig, dök det upp en länk intill lyckohjulet med uppmaningen att ”kolla på biljetter”. På samma ställe uppmanade en virtuell Sanni läsaren att ”klicka där och hämta biljetter”. Enligt konsumentombudsmannen utgör detta en direkt köpuppmaning framför allt eftersom biljetter kunde köpas via länken intill.
– Kommersiella meddelanden får inte gömmas i annan kommunikation. Genom att ladda ned AR-appen i reklamen fick läsaren ingen lekfull söktävling, utan marknadsföring med en direkt uppmaning till köp, säger Väänänen.
Konsumentombudsmannens avgörande KKV/54/14.08.01.05/2019 (på finska)
Mer om ämnet: