Både finländska och tyska upphandlingsmyndigheter vill framför allt undvika anbudsgivare med dåligt rykte. Deras möjligheter till detta kan dock vara begränsade på grund av regleringen. En färsk undersökning visar också att upphandlarna skyr anbud där priset är högre eller kvaliteten lägre än väntat.
”De som gör offentliga upphandlingar berättar i vår enkät att de har tillräcklig prövningsrätt i sitt arbete, men tills vidare har det inte funnits några forskningsrön om hur upphandlarna fattar beslut. Vi har tagit reda på vad myndigheterna som gör offentliga upphandlingar anser vara ett lyckat resultat av upphandlingen”, säger ZEW:s forskardoktor Sebastian Blesse, som varit med och gjort undersökningen.
Den viktigaste faktorn visade sig vara att upphandlarna vill undvika situationer där upphandlingen vinns av en anbudsgivare som upphandlaren har dåliga erfarenheter av sedan tidigare. ”Enligt de upphandlande myndigheterna är en alltför stel reglering det största hotet mot en lyckad upphandling. Regleringen hindrar användningen av prövningsrätten på ett optimalt sätt. EU-bestämmelserna begränsar till exempel upphandlarnas möjlighet att förkasta anbudsgivare med dåligt rykte”, förklarar Janne Tukiainen, professor vid institutionen för ekonomi vid Åbo universitet och en av dem som varit med och gjort undersökningen.
Även andra kvalitetsfaktorer är viktiga, likaså priset. ”De offentliga upphandlarnas preferenser varierar oproportionerligt i fråga om huruvida de förväntade upphandlingskostnaderna överskrids eller underskrids. Man vill undvika överskridningar, men man anser att underskridningar inte är värda att eftersträva. Denna observation kan förklaras till exempel med att medierna och politikerna kritiserar överskridandet av budgeten, men kostnadsbesparingarna förblir utan uppmärksamhet”, fortsätter Tukiainen.
Upphandlarna uppskattar också att det åtminstone i viss mån förekommer konkurrens. Detta resultat visar att de upphandlande myndigheternas preferenser inte är den huvudsakliga orsaken till den bristfälliga konkurrensen, som syns i offentliga upphandlingar både nationellt i Finland och på EU-nivå. Hotet att bli inblandad i rättsliga tvister eller viljan att gynna lokala anbudsgivare visade sig vara av ringa betydelse. Upphandlarnas åsikter var mycket lika i olika länder, och oberoende av upphandlarnas bakgrund, bransch eller arbetsuppgifter.
”Resultaten grundar sig på en enkätundersökning baserad på en försöksplan där man undersökte den relativa betydelsen av de många slutresultat som förekommer i så verklighetstrogna hypotetiska upphandlingsscenarier som möjligt”, berättar Konkurrens- och konsumentverkets (KKV) specialekonomist Antti Sieppi.
I undersökningen deltog över 900 upphandlande myndigheter i Finland och Tyskland. Undersökningen genomfördes i samarbete med Aalto-universitetet, Konkurrens- och konsumentverket (KKV), Åbo universitet, Statens ekonomiska forskningscentral och ZEW (Mannheim).
Forskningsrapporten What Are the Priorities of Bureaucrats? Evidence from Conjoint Experiments with Procurement Officials? KKV publicerar senare under våren en finskspråkig rapport om undersökningen.
Ytterligare information:
Janne Tukiainen, professor, Åbo universitet, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, janne.tukiainen@utu.fi, +358 50 308 3620.
Mika Maliranta, forskningsprofessor, KKV, tfn 029 505 3060,
Antti Sieppi, specialekonomist, KKV, tfn 029 505 3045,
fornamn.efternamn@kkv.fi