Arbets- och näringsministeriet (ANM) och Konkurrens- och konsumentverket (KKV) arrangerade igår ett expertseminarium på Ständerhuset, där den utredning som fordras i regeringsprogrammet om möjligheterna att införa personligt straffrättsligt ansvar för kartellverksamhet presenterades. Utredningen kan i fortsättningen utnyttjas vid bedömningen av behovet av personligt straffrättsligt ansvar och dess lämplighet i det finländska konkurrens- och straffrättsliga systemet.
Målet med utredningsprojektet, som inleddes i juni 2013, var att klarlägga behovet av eventuella ändringar i lagstiftningen och bedöma hur ändamålsenliga och genomförbara eventuella reformer är och vilken inverkan de får. Inom projektet sammanställdes två delutredningar beställda av KKV, i vilka förutsättningarna och möjligheterna för kriminalisering av karteller samt fördelar och nackdelar med det bedöms ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv.
Professor Peter Whelan från universitetet i Leeds samt professor Raimo Lahti och doktorand, JM Ville Hiltunen från juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, som sammanställde utredningarna, föreläste vid seminariet. Övriga föreläsare var styrgruppens ordförande Pekka Timonen, överdirektör föravdelningen för arbetslivs- och marknadsfrågor vid ANM, och KKV:s generaldirektör Juhani Jokinen. Seminariet avslutades med en paneldebatt, där också representanter för Helsingfors tingsrätt och Hallitusammattilaiset ry deltog.
I professor Whelans utredning granskas grunderna för personligt straffrättsligt ansvar vid kriminalisering av karteller ur ett europeiskt konkurrensrättsligt perspektiv. Utredningen från Helsingfors universitet behandlar dess ändamålsenlighet, genomförbarhet och förutsättningar med tanke på det finländska förvaltnings- och straffrättsliga systemet.
Den nuvarande konkurrenslagen omfattar inte straffrättsligt ansvar
Den nuvarande nationella konkurrenslagstiftningen omfattar inte personligt straffrättsligt ansvar. Internationellt har en kriminalisering ändå konstaterats ha flera fördelar, och i flera europeiska länder har det personliga straffrättsliga ansvaret i allt högre grad utvidgats till att gälla karteller. Kriminalisering medför å andra sidan också utmaningar, såsom att leniency-systemet måste fungera. I vissa länder har man istället för kriminalisering valt någon annan lösning, exempelvis i Sverige näringsförbud.
”I de här två utredningarna framläggs dels grunder som berättigar kriminalisering av karteller, dels ett behov av det för att upprätthålla ett effektivt konkurrensrättsligt system”, konstaterade överdirektör Pekka Timonen i sitt avslutningsanförande. Samtidigt har det enligt Timonen emellertid klargjorts att en kriminalisering inte kan verkställas utan att leniency-systemets effektivitet äventyras. Han anser att också ett näringsförbud kunde vara motiverat. ANM kommer därför inför beredningen av nästa regerings regeringsprogram att be justitieministeriet utvärdera såväl möjligheterna att säkerställa ett fungerande leniency-system som tillämpningsområdet för ett näringsförbud.
- Seminarieprogrammet (på finska)
- Professor Whelans delutredning (på engelska) och tillhörande seminarieanförande (på engelska)
- HU:s delutredning (på finska), sammanfattning (på finska) av utredningen och tillhörande seminarieanförande (på finska)