Ett offentligt samfunds marknadsmässiga prissättning
När ett offentligt samfund, dvs. staten, en kommun eller ett samfund som står under deras bestämmande inflytande, verkar på marknaden, ska det prissätta sina produkter och tjänster marknadsmässigt.
Med marknadsmässig prissättning avses den prisnivå som ett privat företag i en motsvarande situation skulle använda för prissättningen av sina produkter eller tjänster.
En jämförelse med konkurrenternas prisnivå räcker inte för att visa att prissättningen är marknadsmässig, utan det offentliga samfundet ska genom sin prissättning sträva efter en företagsekonomiskt lönsam verksamhet. Detta förutsätter att intäkterna från försäljningen täcker alla kostnader för verksamheten samt en skälig avkastning på de medel som är bundna till verksamheten.
Ogrundade förmåner, som beror på den offentliga ställningen eller ägandet, kan inte heller kanaliseras till verksamhet på marknaden.
En fungerande konkurrens förutsätter marknadsmässig prissättning
Marknadsmässig prissättning är viktigt för en fungerande konkurrens, eftersom priset ofta påverkar från vilket företag produkterna eller tjänsterna köps. Om ett offentligt samfund kan prissätta sina produkter eller tjänster billigare än konkurrenterna på grund av fördelar som beror på den offentliga särställningen, kan det leda till snedvridning av konkurrensen.
En marknadsmässig prissättning förutsätter dock inte att offentliga samfunds produkter eller tjänster ska ha samma pris som konkurrenternas. Det väsentliga är att de offentliga samfunden följer företagsekonomiska principer i sin prissättning, dvs. att de strävar efter en lönsam affärsverksamhet. Priskonkurrens är tillåtet även för offentliga samfund under förutsättning att verksamheten är lönsam på längre sikt.
KKV har behörighet att utreda det offentliga samfundets verksamhet på marknaden och ingripa i den om samfundet inte följer kravet på marknadsmässig prissättning.
Marknadsmässig prissättning förutsätter att följande principer iakttas i den verksamhet som ett offentligt samfund bedriver på marknaden:
- Otillbörliga fördelar som beror på den offentliga ställningen eller ägarskapet får inte kanaliseras till verksamheten.
- I prissättningen ska man beakta alla faktiska kostnader som produktionen av produkter eller tjänster medför.
- Verksamheten måste vara lönsam.
- Verksamhetens intäkter ska täcka alla kostnader för verksamheten och ge en skälig avkastning på det kapital som är bundet till verksamheten.
Konkurrensen kan snedvridas till följd av otillbörliga fördelar som beror på offentligt ägande
Det offentliga samfundets verksamhet på marknaden ska vara lönsam när den betraktas som en självständig affärsverksamhet. Verksamheten får inte upprätthållas med hjälp av otillbörliga fördelar som beror på den offentliga ställningen eller ägarskapet. Ogrundade förmåner kan till exempel vara kostnadsposter som inte har allokerats, en hyra som är förmånligare än priset på marknaden, stöd från offentliga medel eller kanalisering av offentliga medel avsedda för lagstadgad verksamhet till verksamhet på marknaden (korssubvention).
Otillbörliga fördelar kan leda till underprissättning som snedvrider konkurrensen, eftersom de bidrar till att snedvrida kostnaderna eller intäkterna för verksamheten på marknaden. En otillbörlig kostnadsfördel som snedvrider konkurrensen kan uppstå till exempel om kommunens dottersamfund i produktionen av sina tjänster utnyttjar kommunens resurser gratis eller till ett pris som är lägre än ett marknadsmässigt pris. Sådana resurser kan vara bland annat stödtjänster, kompetens, lokaler eller anordningar.
Om ett offentligt samfund får en kostnadsfördel som härrör från offentligt ägande och därmed är otillbörlig, är kostnaderna för dess verksamhet på marknaden på ett konstgjort sätt lägre än för en minst lika effektiv privat aktör. På motsvarande sätt är de intäkter som ett offentligt samfund får på grund av korssubvention eller direkt offentligt stöd större än vad en minst lika effektiv privat aktör skulle kunna uppnå på motsvarande produktionsnivå.
I prissättningen ska alla kostnader för verksamheten på marknaden beaktas
Ett offentligt samfund bedriver ofta annan verksamhet än sådan som bedrivs på marknaden. Det räcker dock inte att beakta enbart de direkta kostnaderna för produktionen av produkterna eller tjänsterna, såsom arbetskrafts- och materialkostnader. En marknadsmässig prissättning förutsätter att man i prissättningen dessutom beaktar hur stor andel av det offentliga samfundets allmänna kostnader verksamheten på marknaden utgör. Sådana kostnader kan vara bland annat ledningens lönekostnader, kostnader för personal- och ekonomiförvaltningen, finansieringskostnader samt kostnader för datasystem eller lokaler.
För att tillförlitligt få reda på hur stor andel av det offentliga samfundets totala kostnader och intäkter verksamheten på marknaden utgör ska det offentliga samfundet ordna sin bokföring och kostnadsredovisning på det sätt som förutsätts i konkurrenslagen.
Verksamheten måste vara lönsam
Att beakta alla kostnader som verksamheten ger upphov till och att ingripa i ogrundade förmåner räcker ännu inte för att säkerställa att prissättningen är marknadsmässig. Det offentliga samfundet ska prissätta sina produkter och tjänster så att verksamheten på marknaden är lönsam, alltså ger vinst på längre sikt. Vid granskning av prissättningens marknadsmässighet innebär detta att intäkterna ska täcka alla kostnader för verksamheten och ge en skälig avkastning på det kapital som är bundet till verksamheten.
För att säkerställa att verksamheten på marknaden har prissatts marknadsmässigt måste det offentliga samfundet följa upp verksamhetens lönsamhet. Dessutom förutsätter konkurrenslagen att offentliga samfund för separat bokföring över annan än småskalig verksamhet på marknaden. Om verksamheten på ett offentligt samfunds marknad visar sig vara olönsam när dess intäkter och kostnader separeras från intäkterna och kostnaderna för det offentliga samfundets övriga verksamhet, kan det vara ett tecken på underprissättning.
Det ska krävas en skälig avkastning på det bundna kapitalet
En marknadsmässig prissättning förutsätter att verksamhetsintäkterna efter kostnadsminskningen fortfarande ger en skälig avkastning på det kapital som är bundet till verksamheten. Med kapital som är bundet till verksamheten avses de medel som ett offentligt samfund behöver för att bedriva sin verksamhet på marknaden på samma sätt som ett företag behöver medel för att bedriva sin affärsverksamhet. I verksamhet som sker på marknaden kan medel bindas till exempel till personal, utrustning, lokaler och lager.
Företag kan i allmänhet skaffa medel som behövs för sin verksamhet antingen som lånefinansiering eller som placeringar av sina ägare. På grund av den risk som affärsverksamheten medför kräver investerarna och finansiärerna dock avkastning på det kapital de gett till exempel i form av ränta eller dividend. Ovan nämnda poster medför kostnader som företaget ska täcka med intäkter från sin affärsverksamhet. För att ett offentligt samfund inte ska få en ogrundad kostnadsförmån ska även det kapital som används i det offentliga samfundets verksamhet beaktas med beaktande av ett avkastningskrav som är lika stort som vad privata investerare och finansiärer skulle kräva i en motsvarande situation. Ett offentligt samfund ska därför prissätta sina produkter eller tjänster så att det kapital som är bundet till verksamheten ger minst en skälig avkastning.
Om den offentliga ägaren inte ställer minst ett skäligt avkastningskrav på en enhet som är verksam på marknaden, tyder det på att den offentliga ägaren inte ställer motsvarande krav på sin investering som en privat ägare skulle ställa. Ett offentligt samfund som är verksamt på marknaden ska de facto också sträva efter att uppnå det avkastningskrav som ställs på verksamheten genom att beakta det när priserna fastställs.
Avkastningens skälighet bedöms på basis av affärsverksamhetens risk
Vad som anses vara en skälig avkastning på det kapital som är bundet till verksamheten ska i sista hand bedömas från fall till fall. I regel bestäms den skäliga avkastningsnivån på basis av den risk som det offentliga samfundets bransch och verksamhet medför i bedömningen av KKV. En högre riskbedömning förutsätter i regel en högre avkastning.
Ju högre risk affärsverksamheten medför, desto högre avkastning kräver även investerarna och finansiärerna. Till exempel kräver en utomstående finansiär en högre ränta på lånet när den bedömer att företagets risk är stor. Om riskbedömningen är mycket hög får företaget nödvändigtvis ingen lånefinansiering alls. Ett offentligt samfund som beviljar finansiering för verksamhet på marknaden ska agera på samma sätt som en vanlig investerare. Samfundet kan i regel inte bevilja en enhet som är verksam på marknaden finansiering på förmånligare villkor än vad en vanlig investerare skulle förutsätta i en motsvarande situation.