Vilka problem har KKV ingripit i?
KKV har inom tillsynen ingripit i kommuners, samkommuners och statens verksamhet inom många olika branscher. Lösningen på konkurrensproblemen har ofta varit bolagisering av verksamheten, tillbakadragande från marknaden, precisering av kostnadsberäkningen eller fastställande av avkastningskrav och beaktande av detta i prissättningen.
Kommunalteknik, måltidstjänster, lokal- och instrumentvård och fastighets- och logistiktjänster / Kuopio stad
KKV utredde på eget initiativ Kuopio stads verksamhet på marknaden för kommunalteknik, måltidstjänster, lokal- och instrumentvård samt fastighets- och logistiktjänster. Enligt KKV:s utredningar fick Kuntatekniikkaliikelaitos Mestar, som hör till Kuopio stads organisation, och Itä-Suomen Huoltopalvelut Liikelaitoskuntayhtymä Servica, som staden har bestämmande inflytande över, ogrundade konkurrensfördelar bland annat i form av skatteförmåner när de i form av ett affärsverk respektive en affärsverkssamkommun tillhandahöll tjänster till kunder utanför Kuopio stadskoncern.
Till följd av utredningen beslöt man att bolagisera båda affärsenheterna. Dessutom startade Mestar ett projekt för att säkerställa att prissättningen är marknadsmässig.
Prehospitala akutsjukvårdstjänster och icke-brådskande patientöverföringar / Flera sjukvårdsdistrikt
KKV utredde om sjukvårdsdistrikten och räddningsverken borde bolagisera de prehospitala akutsjukvårdstjänster och patientöverföringar som körs med ambulans för att eliminera det konkursskydd och de skatteförmåner de åtnjuter.
KKV kom i sina utredningar fram till att sjukvårdsdistriktens och räddningsverkens prehospitala akutsjukvårdsverksamhet inte utövades på samma marknad som den privata näringsverksamheten. På basis av sjukvårdsdistriktens lagstadgade uppgifter ansågs inte heller största delen av patientöverföringarna utanför den prehospitala akutsjukvården utövas i en marknadsmiljö. Dessutom kunde räddningsverkens verksamhet i produktionen av patientöverföringar betraktas ske i liten omfattning om man ser till helheten. Av ovan nämnda orsaker ansågs sjukvårdsdistriktens eller räddningsverkens förfaranden eller verksamhetsstruktur inte ha några betydande konsekvenser för en sund och fungerande konkurrens och ärendet avfördes från behandlingen.
Arkeologiska undersökningar / Museiverket, Lahtis museer, Satakunta museum och Tammerfors museer
KKV utredde Museiverkets verksamhet på marknaden för arkeologiska undersökningar på basis av en begäran om åtgärder. Utgående från KKV:s utredningar Museiverkets prissättning kunde snedvridas eftersom kostnaderna för myndighetsuppgifterna och den verksamhet som bedrevs på marknaden inte hade separerats tillräckligt noggrant. I anbudskalkylerna hade man dessutom inte på ett korrekt sätt beaktat kravet på en rimlig vinst, en av förutsättningarna för en marknadsmässig prissättning.
Under utredningen förband sig Museiverket att genomföra flera åtgärder som förbättrade verkets förutsättningar för att följa en marknadsmässig prissättning. Museiverket förbättrade bland annat sin kostnadsberäkning, varvid även prissättningsberäkningen preciserades och man fick en sanningsenlig bild av lönsamheten hos den näringsverksamhet som bedrivs på marknaden. Museiverket förband sig också att ta hänsyn kravet på rimlig avkastning i prissättningen av arkeologiska undersökningar, vilket för sin del tryggade privata näringsidkares möjligheter att delta i genomförandet av arkeologiska undersökningar.
KKV ansåg att den övergripande reformen av lagen om fornminnen, som reglerar genomförandet av Museiverkets reparationsåtgärder och arkeologiska undersökningar, var tillräcklig för att trygga förutsättningarna för en sund och fungerande konkurrens på marknaden för arkeologiska undersökningar. KKV ansåg det inte längre sannolikt att betydande negativa konkurrenseffekter skulle uppkomma och avslutade behandlingen av ärendet.