Bostadsrättsbostad

En bostadsrättsbostad är en mellanform mellan en hyresbostad och en egen bostad. Du som ska bo i en bostadsrättsbostad betalar först en bostadsrättsavgift på 15 procent av bostadens anskaffningspris. Under den tid du bor i bostaden betalar du månatligen bruksvederlag för bostaden.

För bostadsrättsavgiften kan man få ett banklån med avdragsgill ränta. Som säkerhet för lånet kan man använda värdet på bostadsrätten. Bostaden ska användas som en egen stadigvarande bostad. Du kan hyra ut bostaden åt någon annan för högst två år av särskilda skäl och med husägarens tillstånd. Bostaden kan inte lösas in.

Bostäder söks med könummer

Alla som fyllt 18 år kan ansöka om bostadsrättsbostäder. Det finns inga inkomstgränser, men sökanden får inte äga en ägarbostad i området och får inte ha medel för att skaffa en sådan. Detta villkor gäller inte sökande över 55 år eller personer som byter från en bostadsrättsbostad till en annan.

Bostäder söks med könummer. Ordningsnumret som behövs för att ansöka om en bostadsrättsbostad fås från och med början av september från ARAs ordningsnummerregister. De riksomfattande nya ordningsnumren gäller i 2 år från och med ansökningsdagen. Under övergångsperioden 1.9–31.12.2023 kan man ansöka om bostadsrättsbostäder med ordningsnummer som beviljats av både kommunen och ARA. Under denna tid prioriteras kommunernas ordningsnummer när man ansöker om bostad. Därefter anmäler du dig till ägaren till det önskade huset eller bostadsrättsföreningen. Du kan ansöka om bostadsrättsbostad hos många husägare. De bolag eller föreningar som äger bostadsrättsbostäder godkänner de sökande till bostadsrättsbostäderna.

Bostadens användning och kostnader

Husets ägare ansvarar för underhållet av bostaden. Som boende kan du utföra underhålls- och reparationsarbeten i bostaden genom att anmäla dem till ägaren. För större ändringsarbeten behöver du ägarens tillstånd.

Du betalar ett månatligt bruksvederlag för bostadsrättsbostaden. Vederlaget täcker husägarens kapital- och underhållskostnader.

Vederlagets storlek grundar sig på självkostnadsprincipen och får inte överskrida nivån på de hyror som tas ut för motsvarande lägenheter på orten.
Det bolag som äger bostaden beslutar om höjning av bruksvederlaget. Förhöjningar av vederlaget meddelas skriftligen. De boende har rätt att delta i förvaltningen av bostadsrättshuset och i beslutsfattandet om bruksvederlaget på minst samma sätt som i städernas och kommunernas hyreshus.

Överlåtande av bostadsrätt

En bostadsrätt kan inte säljas fritt. Du kan sälja bostaden via ägaren till en person som kommunen godkänt. Personer med bostadsrätt kan sinsemellan komma överens om att byta bostäder.

Om du beslutar att avstå från din bostadsrätt får du tillbaka den bostadsrättsavgift du placerat i bostaden förhöjd med byggnadskostnadsindexet. Du överlåter din bostadsrätt genom att meddela bostadens ägare om saken.

 

Husägarens skyldigheter

Husets ägare ska se till att lägenheten står till invånarens förfogande den dag som nämns i bostadsrättsavtalet.

Lägenheten ska vara i ett sådant skick som den boende skäligen kan förutsätta med beaktande av bostadsrättsavtalet och till exempel lägenhetens ålder och de lokala bostadsförhållandena.

Om överlåtelsen av besittningen av lägenheten fördröjs eller lägenheten är i bristfälligt skick, har den boende rätt att få befrielse från betalning av bruksvederlaget eller en skälig minskning av bruksvederlagets belopp. I fråga om brister som uppstått under den boendes besittningstid uppstår rätten vid den tidpunkt då husets ägare har fått kännedom om bristen.

Om den boende orsakas skada på grund av dröjsmål med besittningsöverlåtelsen eller brister i lägenhetens skick, är husets ägare ersättningsansvarig. Ansvar uppkommer inte om husets ägare kan visa att avtalsbrottet eller skadan inte beror på försummelse eller annan vårdslöshet från ägarens sida.

Den boendes rättigheter och skyldigheter

Du ska på förhand meddela husets ägare om betydande underhålls- och ändringsarbeten. Utan tillstånd av husets ägare får du inte vidta en åtgärd som kan komma att

• skada byggnaden eller orsaka annan olägenhet för husets ägare eller andra boende
• påverka bärande konstruktioner, husets isolering, vatten-, el-, gas- eller motsvarande ledningar eller ventilationssystem som installerats i huset.

Om du med tillstånd av husets ägare har utfört nödvändiga underhållsarbeten i lägenheten har du rätt att få en skälig ersättning för dessa av husets ägare.

Husets ägare har rätt att få tillträde till lägenheten om det är nödvändigt för att utföra eller övervaka service-, underhålls-, reparations- och ändringsarbeten i lägenheten.

Du är skyldig att ersätta husets ägare för skada som du uppsåtligen eller genom försummelse eller annan vårdslöshet har orsakat lägenheten. Du ansvarar också för skador som orsakats av personer som vistats i lägenheten med ditt tillstånd.

Du ansvarar inte för sedvanligt slitage som orsakas av att lägenheten används för det avtalade ändamålet.

Meddela husägaren utan dröjsmål om det uppkommit skador eller brister i lägenheten. Anmälan skall göras genast, om reparation måste utföras utan dröjsmål för att förhindra att skadan blir större.