Räknare för bedömning av skäligheten i priset på ett tidsbundet elavtal

• Typanvändarna i räknaren bygger på Energimyndighetens klassificeringar och priserna på Energimyndighetens statistik över utvecklingen av anbudspriserna på el.
• I räknaren har man utifrån Energimyndighetens statistik räknat ut de genomsnittliga priserna för 12 månader för olika typanvändare enligt avtalsperiodens längd och begynnelsetidpunkt.
• Räknaren jämför priset enligt ditt avtal med det ordinarie priset enligt statistiken
• Räknaren anger skillnaden mellan det avtalsenliga priset och det ordinarie priset i euro och procent.

Som grund för räknaren har man använt anvisningarna nedan, som du också kan använda för att själv räkna ut prisskillnaden:

1. Beräkna priset på ditt elavtal

Räkna ut det belopp du betalat för elenergi under 12 månader:

• cent/kWh x den elenergi du förbrukat kWh/100 = A €

Obs!

• Använd priserna inklusive moms i kalkylen.
• Räkna endast ut elenergins andel av din elräkning. Beakta inte den andel som utgörs av elöverföring, elskatt eller grundavgifter.
• De tal du behöver finns på din elräkning.

2. Beräkna ordinarie pris

Gör på följande sätt för att räkna ihop de genomsnittliga priserna för de 12 månader som du räknade ut priset på ditt elavtal för.

1. Ladda ner anbudspriserna [Energimyndighetens dokument Sähkön tarjoushintojen kehitys (aikasarja) (xls)]
2. Välj fliken ”Tyyppikäyttäjien määrittely” (Definition av typanvändare) längst ner i dokumentet och välj den typanvändare som bäst motsvarar din bostadsform (K1, K2, L1 eller L2)
3. Välj Data 1V eller Data 2V i dokumentets nedre kant beroende på om du har ingått ett tvåårigt eller ettårigt avtal.

• • Räkna ut de genomsnittliga priserna för tolv månader för din egen typanvändare eller närmast motsvarande typanvändare (t.ex. från kolumn K1) och dela det sammanlagda priset med tolv. Då får du det genomsnittliga priset för 12 månader.
  • ex. (xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx + xx,xx) / 12 = ??,?? cent/kWh

4. Ange din egen årsförbrukning med genomsnittspriset för 12 månader som du har räknat ut.

• • din årliga elförbrukning (kWh) x ??,?? cent/kWh:100 = B €

Utfallet blir ett ordinarie pris som jämförs med priset på ditt elavtal (det belopp du betalat).

3. Jämför priset på ditt elavtal med det ordinarie priset

Räkna:

1. Dela priset på ditt elavtal med det ordinarie priset: A € / B €
2. Räkna också ut skillnaden mellan priset på ditt elavtal och det ordinarie priset: A € – B €
3. Bedöm om ditt elavtal har kunnat leda till att priset är oskäligt

4. Bedöm om ditt elavtal kan ha lett till ett oskäligt pris

Om resultatet är över 1.15 är priset på ditt elavtal mer än 15 procent högre än det ordinarie priset.

• Om det pris du betalar på basis av ditt elavtal är minst 15 procent högre än beräknat ordinarie pris och samtidigt minst 150 euro, kan du ha rätt till jämkning av priset och kompensation.

Om resultatet är över 1.6 är priset på ditt elavtal mer än 60 % högre än det ordinarie priset.

• Om det pris du betalar på basis av ditt elavtal är minst 60 procent högre än beräknat ordinarie pris och samtidigt minst 600 euro, kan du ha rätt att säga upp avtalet innan avtalsperioden löper ut.

 

---

Obs!

Jämkning av det pris du betalat för elavtalet eller uppsägning av avtalet förutsätter också så kallad oskälighet i det enskilda fallet och det bedöms bland annat utifrån följande kriterier:

• skillnaden mellan det pris du betalar och det ordinarie priset ska vara betydande i förhållande till ditt hushålls betalningsförmåga. Till exempel räcker det inte nödvändigtvis med att gränsen på 150 eller 600 euro överskrids, utan överskridningen måste vara kvantitativt stor med beaktande av faktorerna i det enskilda fallet.
• din elförbrukning har hänfört sig antingen till hushållsel för din stadigvarande bostad (medelstor) eller underhållsel för din fritidsbostad
• det finns någon annan orsak, till exempel en social eller hälsorelaterad orsak som talar för oskälighet, till exempel arbetslöshet eller långvarig sjukdom

Eventuell elkompensation eller något annat tillmötesgående som elbolaget gjort beaktas också.

Du är elanvändartyp K1 i tabellen. Du har ingått ett tidsbundet elavtal på ett år från och med den 1 oktober 2022 till priset 30 cent/kWh. Du har förbrukat 3 500 kWh el under året.

Det ordinarie priset enligt tabellen är (i cent): (50,34 + 39,55 + 40,75 + 29,96 + 18,34 + 17,36 + 15,24 + 14,35 + 13,32 + 14,31 + 13,02 + 12,56) / 12 = 23,25

• 3500 x 23,25 cent/100 = 813,75 euro (ordinarie pris under året)
• 3500 x 30,00 cent/100 = 1 050 euro (pris enligt ditt avtal under året)

Skillnaden är 236,25 euro. Eurobeloppet som beräknats med priset enligt ditt avtal är mer än 15 procent och över 150 euro mer än eurobeloppet som beräknats med det ordinarie priset. Det avtalade priset har alltså varit klart ofördelaktigt för dig.

Gränsen för orimlighet som i regel beror på ofördelaktighet har dock kvantitativt endast överskridits med 86,25 euro (236,25 euro – 150 euro), vilket sannolikt inte leder till orimlighet i nämndens bedömning av fallet, med beaktande av dess betydelse för ditt hushåll. Uppsägning kommer naturligtvis inte heller på fråga.

Du är elanvändartyp L1 i tabellen. Du har ingått ett tvåårigt tidsbundet elavtal från och med den 1 september 2022 till priset 35 cent/kWh. Du har förbrukat 18 000 kWh el under året.

Det ordinarie priset enligt tabellen är (i cent): (39,93 + 32,24 + 26,85 + 27,12 + 23,10 + 13,59 + 13,97 + 11,56 + 12,13 + 11,97 + 11,79 + 10,56) / 12 = 19,57

• 18 000 x 19,57 cent/100 = 3 523 euro (ordinarie pris under året)
• 18 000 x 35,00 cent/100 = 6 300 euro (pris enligt ditt avtal under året)

Skillnaden är 2 777 euro. Eurobeloppet som beräknats med priset enligt ditt avtal är mer än 15 procent och över 150 euro mer än det ordinarie priset. Det avtalade priset har alltså varit klart ofördelaktigt för dig.

Skillnaden är i detta fall stor och betydande för ett vanligt hushåll. I detta fall skulle nämnden eventuellt jämka priset (som mest) så att 2 777 euro minus 150 euro = 2 627 euro skulle återbetalas av det pris du betalat.

Skillnaden är i detta fall också över 60 procent och 600 euro högre än ordinarie pris. Uppsägning kan också vara möjlig om priset inte jämkas.

Jämkning av priset

Om du utifrån kalkylen har möjlighet att kräva jämkning och gottgörelse av priset, ska du i första hand föreslå att elbolaget jämkar priset.

• Om elbolaget går med på att sänka priset lönar det sig att överväga att godkänna anbudet även om det nedsatta priset inte helt skulle motsvara den skäliga prisnivå som konsumenttvistenämnden fastställt. Jämkningen av priset kan genomföras så att elbolaget gottgör dig för det överpris du betalat på kommande fakturor.
• Om elbolaget inte går med på att sänka priset kan du föreslå att avtalet sägs upp.

Uppsägning av avtal

Om ett tvåårigt avtal hävs efter ungefär halva avtalsperioden mot ett skäligt avtalsvite, lönar det sig inte nödvändigtvis att dessutom kräva att priset ska jämkas retroaktivt. Det är möjligt att elbolaget samtycker till att avtalet sägs upp mitt under avtalsperioden om ni kan enas om den ersättning som ska betalas för att avtalet avslutas i förtid.

Det är bra att allvarligt överväga att godkänna anbudet om elförsäljaren samtycker till att avsluta avtalet till exempel för ett belopp som

• motsvarar 20 procent av den uppskattade totala faktureringen för den återstående avtalsperioden
  eller
• motsvarar den uppskattade förbrukningen under två månader.

Konsumenttvistenämnden har tills vidare inte dragit upp riktlinjer för hurdant avtalsvite som kan anses vara skäligt. Du kan själv fundera på hurdan ersättning du skulle vara beredd att betala.

Om ärendet inte framskrider med en reklamation kan du be om ett avgörande av konsumenttvistenämnden.

Behandlingen är en avgiftsfri och skriftlig process, och avgörandet är en rekommendation.

Nämnden har långa handläggningstider, så i praktiken torde din avtalsperiod nästan vara slut eller redan avslutad innan nämndens avgörande meddelas.

En enskild konsument har möjlighet att föra sitt ärende till domstol, men slutresultatet blir inte nödvändigtvis detsamma som nämndens avgörande i ärendet och dessutom medför rättegångar en betydande kostnadsrisk.