Ändringar av avtalsvillkor

(2004, granskats 2015)

Är det tillåtet att i långvariga avtal höja ett pris betydligt och med en gång? Är det alls möjligt att göra ändringar i avtal som är avsedda att gälla för en viss tid? Om skatterna och avgifterna sänks, måste priserna då också sänkas?

Innehåll

Genereltt om ändringar av avtalsvillkor
Avtal med lång verkningstid
2.1 Väsentliga ändringar får inte ske med en gång
2.2 Prisändringsklausuler bör verka åt båda hållen
2.3 Meddelande om ändringar skall ges klart och i god tid
2.4 Konsumenterna skall ha rätt att säga upp avtalet
2.5 Är det fråga om ett gammalt avtal som ändras – eller ett helt nytt avtal?
Avtal som gäller för viss tid
Engångsavtal
4.1 Ändringar tillåts bara av giltiga orsaker som nämnts i avtalet
4.2 Ett villkor om prisändring skall gälla i båda riktningarna
4.3 En produkt eller tjänst kan normalt inte bytas
Lagstiftningen
5.1 Rättspraxis

1. Genereltt om ändringar av avtalsvillkor

När ett företag och en konsument ingår ett avtal, är avtalet bindande för vardera parten. De är båda skyldiga att uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter. Ingendera av dem får göra ändringar i avtalet utom i undantagsfall. Enligt huvudregeln krävs det för en ändring att båda partnerna är överens om saken.

Inte heller ett företag har alltså allmänt taget rätt att ensidigt ändra avtalsvillkoren. Det här gäller också för priset, som ju är ett av avtalsvillkoren. Frågorna om på vilka grunder ett företag får ändra ett avtal och om vilka villkor som gäller för ändringsrätten avgörs utgående från avtalets slag. På avtal som gäller tills vidare och andra avtal med lång giltighet tillämpas i viss mån andra regler än på engångsavtal och avtal som avses att bara gälla för en begränsad tid. Det inverkar också om det är fråga om ett avtalsförhållande där betalningen sker en gång och kontant, eller om det är ett successivt leveransavtal som gäller.

2. Avtal med lång verkningstid

Avtal som inte bestämts att upphöra ett visst datum anses gälla tills vidare. Typiska sådana avtal är telefon-, el-, vatten-, avfallshanterings- och fjärrvärmeabonnemang. Även försäkringsavtal hör ofta till denna grupp, likaså s.k. fortlöpande tidningsprenumerationer och programavtal med kabel-tv-bolag. Särskilda regler gäller för ändringar av bankernas kontoavtal och kreditkortsbolags kontovillkor.

Det får anses klart att långvariga avtal inte gärna kan förutsättas gälla oförändrade så länge som kunden lever utan ändringar, också prisändringar. Ändå har ett företag inte obegränsade rättigheter att ensidigt, och hur som helst, ändra på innehållet i ett avtal.

Huvudregeln är att ett företag bara får ändra avtalsvillkoren ensidigt om

skälen till ändringen är giltiga,
skälen till ändringen preciserats i avtalet och
ändringen inte medför att avtalets innebörd väsentligt förändras.

Giltiga skäl till ändring av avtalsvillkoren kan t.ex. vara

att avtalsobjektets produktions-, anskaffnings- eller övriga kostnader väsentligt förändrats
att andra omständigheter (vid behov specificerade i avtalsvillkoren) förändrats på ett sätt som företaget inte kunnat förutse vid avtalets ingång
att ändringsbehovet har att göra med ändrad lagstiftning eller med myndighetsbeslut som är sådana att företaget inte kunnat förutse dessa vid avtalsingången.

De skäl som berättigar till ändring av avtalet skall vara ut tömmande uppräknade i avtalsvillkoren. Med andra ord får ett avtal inte ändras med andra motiveringar än sådana som anges i villkoren. Skälen till ändringarna skall anges ”genomskinligt” så att ändringsförutsättningarna och grunderna för eventuella prishöjningar kommer fram i avtalsvillkoren.

2.1 Väsentligaändringar får inte ske med en gång

Hur väsentlig en ändring är måste bedömas ur kundens synvinkel och som jämförelse tas det före ändringen gällande avtalet, som inte behöver vara det ursprungliga. Ett undantag är dock ändringar av avtalsvillkoren för personförsäkringar, som alltid jämförs med det ursprungligen ingångna avtalet.

Stora och plötsliga prishöjningar får inte ensidigt företas i avtal som är avsedda att gälla länge, eftersom en stor engångshöjning normalt måste anses vara en betydande ändring av ett avtal. Vid behov skall därför pris- höjningarna ske stegvis över en längre period.

I vilken mån en prisändring måste anses vara betydande bedöms inte utgående från hur priser eller avgifter i snitt stigit utan ändringen måste utvärderas som en helhet. En allmängiltig gräns för hur stor en prishöjning skall vara för att anses väsentlig kan inte slås fast. Om en höjning för en enskild konsuments vidkommande som helhet sett – både med beaktande av höjningen i absolut belopp och procentuellt – visar sig vara avsevärd, har företaget orsak att överväga hur ändringen skall genomföras. Till exempel om ett vattenverk börjar tillämpa en fast grundavgift parallellt med den tidigare konsumtionsbaserade avgiften, måste verket se till att ändringen inte medför väsentliga ändringar av enskilda kunders vattenräkningar.

Ett företag har dock rätt att i sina avtalsvillkor förbehålla sig rätten att företa smärre justeringar av villkoren, om dessa inte till väsentliga delar påverkar antalets centrala innehåll.

När det gäller tidningsprenumerationer som bestäms vara fortlöpande kan också faktureringsintervallen vara av betydelse för hur prisändringar får genomföras. Om en prenumerant väljer att betala tidningen med 12 månaders debiteringsperiod och har betalat det gällande pre- numerationspriset, får en ändring av prenumerationsavgiften tidigast träda i kraft för prenumerantens vidkommande när följande debiteringsperiod börjar.

2.2 Prisändringsklausuler bör verka åt båda hållen

I ett avtal skall avtalsparternas rättigheter och skyldigheter vara i balans. Därför skall prisändringsklausuler tilllämpas ömsesidigt, alltså både för prishöjningar och för situationer där de kostnader som i avtalet utgör grunder för prisändringar sjunker. Om exempelvis ett elbolag höjer elpriset och som grund för höjningen hänvisar till höjda kostnader för marknadsel, så förutsätts det enligt prishöjningsklausulen också att bolaget sänker priset på el när marknadspriset på elbörsen sjunker.

2.3 Meddelande om ändringar skall ges klart och i god tid

Ett företag skall underrätta sina konsumentkunder om

hur priserna, avgifterna eller andra avtalsvillkor ändras
när ändringarna träder i kraft och
vad som är orsaken till ändringen.

Ett meddelande om ändring av villkoren får inte maskeras som marknadsföring där det görs gällande att företaget förbättrar sin service, utan konsumenterna måste ges en klar och tydlig bild av ändringens konsekvenser jämfört med den tidigare situationen. Av meddelandet skall det klart framgå till vilka delar avtalet ändras och hur ändringarna kommer att inverka på avgifterna och andra avtalsförhållanden. Till exempel i samband med förnyade försäkringsvillkor måste det särskilt föras fram på vilket sätt det tidigare försäkringsskyddet försämras eller begränsas jämfört med tidigare. Ett meddelande till en konsument om ändrad elprissättning kan åskådliggöras så att det berättas vilka konsekvenser prisändringen kommer att ha för konsumenten utgående från dennes konsumtion hittills, eller för olika slags typkonsumenter med belysande exempel.

För att konsumenterna skall ha skäligt med tid att bereda sig på förändringarna, bör ändringarna i allmänhet tidigast få träda i kraft en månad efter att meddelandet skickats. Kortare förvarningstid än så kan i allmänhet bara komma ifråga om ändringen beror på ändrad lagstiftning eller beslut av en myndighet.

2.4 Konsumenterna skall ha rätt att säga upp avtalet

En konsument har naturligtvis alltid rätt att säga upp ett långfristigt avtal, till exempel om konsumenten underrättats om att avtalsvillkoren ändras. När meddelande ges om ändringen av villkoren skall det också berättas om konsumentens möjlighet att frångå avtalet och hur lång uppsägningsfristen i så fall är.

Under den tid som uppsägningsfristen varar får de ändrade villkoren eller priserna inte tillämpas på konsumenten. Ett undantag är om en prisändring är en följd av ändrad lagstiftning eller ett myndighetsbeslut: i sådana fall kan det ändrade priset bli gällande även under upp- sägningsfristen.

I praktiken förekommer det ofta att konsumentens möjlighet att säga upp avtalet inte är realistisk: till exempel när det gäller elöverföring eller vattendistribution är det vanligen så att det inte finns någon alternativ dist- ributör att tillgå. Lagen kräver dock att företagen håller skälig prissättning. Energimarknadsverket eller Konkurrensverket kan om det behövs ingripa i fall där överdrivet höga priser debiteras.

2.5 Är det fråga om ett gammalt avtal som ändras – eller ett helt nytt avtal?

Om ett företag i sina avtalsvillkor vill företa ändringar som är till nackdel för konsumenterna, kan det inte sägas vara fråga om förlängning av ett redan överenskommet avtal utan snarare om ett nytt avtal som företaget erbjuder sina kunder. Företaget skall i så fall säga upp det gällande avtalet och erbjuda konsumenten ett nytt. Det nya avtalet med dess ändrade villkor blir bara gällande om konsumenten accepterar det.

Det finns dock undantagsfall där ett företag inte har rätt att använda uppsägning som en metod för att försöka införa nya villkor med viktiga konsekvenser för konsumenterna. När det gäller en del nödvändighetstjänster av typen el- och vattendistribution samt teletjänster är uppsägningsrätten inskränkt. Likaså finns det i lagen begränsningar av försäkringsgivarnas rätt att säga upp personförsäkringar.

När en avtalsperiod som från början överenskommits gälla bara för en viss tid löper ut, är det naturligtvis fritt fram att erbjuda konsumenten ett nytt avtal på andra villkor än tidigare. I fall av fortlöpande skadeförsäkringar och vissa slag av personförsäkringar är detta möjligt när försäkringsperioden förnyas.

3. Avtal som gäller för viss tid

För visstidsavtal gäller enligt huvudregeln samma principer som för avtal som gäller tills vidare. Även i fråga om visstidsavtal måste förutsättningarna för eventuella ändringar av avtalsvillkoren preciseras i avtalsvillkoren på samma sätt som när det är fråga om tills-vidare-avtal.

För ändring av visstidsavtal under deras giltighetstid finns det dock flera begränsningar. En av utgångspunkterna är att sedvanliga förändringar i kostnadsnivån eller de allmänna förhållandena inte ger en näringsidkare rätt att ändra ett visstidsavtal under dess giltighetstid. Om till exempel ett eldistributionsavtal ingås för en bestämd period, t.ex. 1 eller 2 år, kan priset eller de övriga villkoren inte ändras medan avtalet är i kraft.

Avtal som ingåtts för en viss tid får bara ändras i två situationer. Den ena är att ändringsbehovet har att göra med en lagändring eller ett myndighetsbeslut som näringsidkaren inte haft möjlighet att beakta vid ingången av avtalet, till exempel så att skatter, tullar eller andra offentliga pålagor som inverkar på det i avtalet fastslagna priset ändras.

Den andra, rätt ovanliga situationen som gör det möjligt för ändring av ett pågående visstidsavtal är att konsumenten bryter mot bestämmelser i avtalet. En försäkringsgivare får t.ex. ändra avtalsvillkoren för en skadeförsäkring om försäkringstagaren inte när avtalets ingicks lämnat fullständiga uppgifter eller om det i försäkringstagarens omständigheter skett en förändring som väsentligt ökar skaderisken.

När ett visstidsavtal löper ut hindrar ingenting att företaget erbjuder kunden ett nytt avtal på andra villkor än tidigare. Exempelvis när pågående skadeförsäkringars och vissa personförsäkringars försäkringsperiod byts är det möjligt att justera villkoren.

4. Engångsavtal

Engångsavtalen är som namnet säger bara avsedda att gälla en gång, och de kan gälla leverans av en eller flera saker eller tjänster. Till detta slags avtal hör till exempel avtal i byggbranschen, av typen leverans av huspaket eller en byggsats för en stockstuga, köp av byggnadssnick- eriprodukter och särskilda byggtjänster, som VVS-, målar- och elinstallationsentreprenader. Även avtal som gäller paketresor och semesterpaket i hyrstuga samt köp av nya bilar är till sin karaktär engångsavtal.

4.1 Ändringar tillåts bara av giltiga orsaker som nämnts i avtalet

På samma sätt som med visstidsavtal kan villkoren i engångsavtal bara i undantagsfall ändras. Skälen till ändringarna måste vara giltiga och de skall ha preciserats i avtalet. Sådana giltiga orsaker för ändring av engångsavtal kan, beroende på avtalets slag, vara till exempel:

lagändring eller myndighetsbeslut som företaget inte skäligen har kunnat förutse och därför inte kunnat beakta vid avtalets ingående
ändring av skatter, tullar eller andra offentliga pålagor, av ett slag som återverkar på det avtalsenliga priset
vid köp av bil som måste beställas eller utlandsresor, ifall valutakurserna ändras på ett sätt som inverkar på det avtalade priset
fall av force majeure, alltså ett hinder som företaget inte kan påverka och som närmare beskrivs i avtalsvillkoren, om företaget inte skäligen förväntas ha räknat med detta hinder och om företaget inte heller an- ses ha haft skäliga möjligheter att kringgå eller övervinna detta.

Det skall göras skillnad mellan ändringar av avtalsvillkoren och situationer där näringsidkaren blir tvungen att reagera på ett avtalsbrott från konsumentens sida. Om till exempel en byggentreprenör tvingas uppskjuta en del av sitt arbete av orsaker som beror på beställaren, kan entreprenören höja sitt pris om förseningen leder till höjda byggkostnader.

4.2 Ett villkor om prisändring skall gälla i båda riktningarna

Om ett företag i sina avtalsvillkor förbehåller sig rätten att höja sitt pris till exempel på grund av ändringar i skatter och andra pålagor eller till följda av växelkursändringar, så skall företaget också vara berett att sänka sitt pris om ändringarna går åt andra hållet.

När priset eller andra villkor skall ändras i ett engångsavtal skall konsumenten ofördröjligen underrättas om saken. Om ändringen är väsentlig, t.ex. så att priset går upp med 5-10 % eller mer, har konsumenten rätt att säga upp avtalet. Denna rätt skall nämnas i avtalsvillkoren.

4.3 En produkt eller tjänst kan normalt inte bytas

Inför ändringen av ett engångsavtal måste det beaktas de begränsningar som tillämpas på kontantavtal och leveransinnehåll.

Ett kontantavtal är ett avtal där en vara överlåts och betalas samtidigt. Ett företag får då inte i efterskott ändra priset och andra villkor till skada för konsumenten.

Företaget får inte heller i allmänhet göra ändringar i leveransens innehåll, om inte det överenskoms om saken med kunden. Till exempel i situationer där en vara som kunden beställt har slutat tillverkas, får säljaren inte förbehålla sig rätten att ensam bestämma om vilken produkt som skall ges i stället.

Däremot får företaget använda ett villkor som ger företaget rätt att av giltiga skäl ändra de överenskomna egenskaperna till oväsentliga delar. En researrangör har till exempel rätt att ändra på inkvarterings- och transportarrangemangen, om det av orsaker som står utom arrangörens kontroll blir nödvändigt att modifiera arrangemangen och dessa modifikationer inte till väsentliga delar ändrar själva resans karaktär.

5. Lagstiftningen

Enligt 3 kap 1 § i konsumentskyddslagen får en näringsidkare inte vid utbud av konsumtionsnyttigheter använda avtalsvillkor, som med beaktande av priset för konsumtionsnyttigheten och av övriga på saken verkande omständigheter bör anses som oskäligt mot konsumenterna.

I bilagan till EU-direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal (93/13/EEG) finns en indikativ lista om avtalsvillkor som anses vara oskäliga. I punkt j på listan nämns som oskäligt ett villkor, som låter näringsidkaren ensidigt ändra villkoren utan något giltigt skäl som anges i avtalet.

Enligt sektion 2 i direktivets bilaga hindrar den ovannämnda punkt j inte att en näringsidkare förbehåller sig rätten att ensidigt ändra villkoren i ett avtal som har träffats på obestämd tid, förutsatt att han förpliktas att underrätta konsumenten med rimligt varsel och att denne kan säga upp avtalet.

I sina motiveringar till sin proposition (RP 218/1994) om implementering av direktivet konstaterar regeringen bl.a. att ”I avtalsförhållanden som gäller tills vidare eller i övrigt långvarigt kan det förekomma att förändrade omständigheter leder till behov att justera avtalsvillkoren. Det kan dock inte anses acceptabelt att en näringsidkare har obegränsad rätt att hur som helst ändra avtalets innehåll. Även i långvariga avtal får det anses berättigat med tanke på konsumenterna att de godtagbara skälen till ensidiga ändringar finns preciserade i avtalsvillkoren samt att ett avtals innehåll inte till väsentliga delar får ändras utan båda avtalsparternas medverkan. I bedömningen av skäligheten hos de villkor som ger rätt till ensidiga ändringar skall det bl.a. beaktas ifrågavarande avtals karaktär, orsakerna till ändringarna, deras inverkan på avtalets övriga innehåll samt konsumentens möjligheter att frångå avtalet och ingå ett ersättande avtal. Även i dessa fall är alltså bedömningen tänkt att utgå från en prövning av den totala situationen.”

I många speciallagar (bl.a. 3 kap 18 – 20 § i försäkringsavtalslagen, 6a kap 26 § i elmarknadslagen, 114 § i lag om tjänster inom elektronisk kommunikation, 4 kap 23 § i lagen om vattentjänster, 2 kap 14 § i paketreselagen) ingår bestämmelser om ändringar av avtalsvillkoren. Enligt 4 kap 30 § i lagen om bostadsköp är ett villkor enligt vilket säljaren på vissa grunder ensidigt får höja det avtalade priset ogiltigt, när det är fråga om försäljning av en ny bostad. I 9 kap 24 § i konsumentskyddslagen finns därtill en bestämmelse om på vilka villkor priset får höjas i handeln med byggnadselement och i byggentreprenader. Dessa bestämmelser är icke-dispositiva, med andra ord får avvikelse från dem inte ske till skada för konsumenten.

5.1 Rättspraxis

>Marknadsdomstolen har i sitt utslag 1991:12 tagit ställning till villkoren som ett försäkringsbolag använt för ändringen av sina avtalsvillkor. Marknadsdomstolen förbjöd försäkringsbolaget att i kontinuerliga frivilliga konsumentförsäkringar tillämpa ett villkor som skulle ge bolaget en till innehållet ospecificerad, oinskränkt rätt att under försäkringsperioden ensidigt ändra försäkringsvillkoren till konsumenternas nackdel.

I motiveringarna till sitt utslag konstaterade marknadsdomstolen att om en ändring av försäkringsvillkoren är väsentlig ur konsumentsynpunkt, är det inte fråga om en fortsättning av ett redan tidigare ingånget avtal utan närmast om en ny nyttighet som försäkringsgivaren erbjuder. Avtalsrättsligt sett är det inte tillräckligt att konsumenterna i detta slags fall bara ges möjlighet att säga upp det tidigare avtalet. Konsumenterna måste uttryckligen godkänna erbjudandet om ingående av det nya avtalet.

Riktlinjen har utarbetats år 2004, granskats 2015.